12-12-12
Vad kan jag säga, var iväg till bengtsfors för inhandling av PEPPARKAKSGUBBAR och lucialinne till Wilma.
Imorgon är det ju Lucia för barnen på dagis, ska bli såå spännande eftersom Viggo har pratat om detta länge nu.
Träffade på Emelie också som skulle till Bm idag, Och hon har fortfarande inte fått ut den där lille som verkar frysa
för mycket för att vilja komma ut :) .

Handlade pärm, papper osv osv också så vi kan få lite årdning på räkningarna igen. Kändes otroligt skönt.
Mindre skönt är att få inblick på hur mycket man egentligen har i utgift varje månad. Thats life!

Otroligt kallt ute är det också, mina fingrar är stelfrysna även om vi sitter inne i värmen, Nu vill jag bara upp och gosa ner mig med Kim under ett täcke till en nerladdad film. Sugen på chips och dipp också! Hmm jaja, vi får kanske se till att handla in detta imorgon för jag är tokgalen i det nu nu nu.

Annars har det vart en fin dag, eller ja fin och fin kommer den någonsin att bli fin igen?. Den frågan ställs femtioelvatusen gånger i huvudet på mig. Nu har jag iallafall kommit iväg från den biten då det kändes som att jag hade dåligt samvete om jag skrattade. Jag får faktiskt skratta nu, och det är en bit på vägen.

Min saknad kommer aldrig försvinna, det är jag ju glad för. Men det hade vart skönt med ett break från allt med
tänkande till sorg och smärta. Det går inte att komma undan.

Idag skrev vi på faderskapsbeviset för Villem också, Kändes tungt att se hans födelsevikt hans personnummer,
Det känns som att han fortfarande är här när jag ser hans personnummer för då är det iallafall någonstans där han ännu inte hunnits blivit avregistrerad ifrån. Även om jag måste brottas med tanken över att "Mia han finns faktiskt inte, detta är bara ett nummer". Ont gör det ändå! . .

Samma sak när jag loggade in mig på försäkringskassans hemsida och det endast var 3 fält med barn men sist jag var inne var det 4 fält med namn där jag kunde boka i och boka av . .Så tragiskt, så fel så jävla orättvist! .

Nej nu ska jag försöka njuta, se hur tankarna vill bolla med mig ikväll. Hoppas på en mysig kväll.
Älskar mina <3
Villem mamma och pappa saknar sönder oss efter dig <3

 

Säg inte att du förstår mig, det kommer du aldrig att göra.
Du kommer aldrig förstå min sorg och saknad efter min älskade son.
Jag har burit min son i magen i min famn i mitt hjärta, du förstår aldrig.
Hur det känns att planera och gå på sitt egna barns begravning, Hur det känns att
behöva planera en gravsten till sitt egna barn.
Hur tomt stegen känns när man bär sitt barn i en kista till sin gravplats.
Och du kommer aldrig förstå hur det känns att behöva göra fint och tända ljus
vid sitt egna barns gravsten istället för att göra barnrummet fint med tapeter och fin blå
lekfull inredning.
Du kommer aldrig förstå hur aldrigheten, att man aldrig mer kommer kunna röra sitt egna barn.
Känna hans hud, nudda hans mjuka kind. Pussa hans fina ögonlock godnatt.
Du kommer inte förstå hur ont det gör att min sons syskon inte bara förlorat sin lillebror,
dom förlorade en del av sin mamma och pappa också.

Livet går vidare, du kommer aldrig förstå hur ont det gör med dom orden att livet går vidare.
Vi kämpar varenda dag, lagar mat, handlar, städar, tvättar.
Men inuti står man still, man är fast.
Jag är med i livet, jag har inte förlorat hoppet. Jag är fortfarande här,
men inte min son.
Så säg inte till mig att livet går vidare.

Du kommer aldrig få känna på orättvist, hur det känns att livet dömt mig
att gud har straffat mig, hur misslyckad man känner sig.
Att man flera gånger får förfrågan om hur många barn man har och alltid måste säga 3.
För vem säger 4 men en är i himlen.
Så säg aldrig att det är orättvist förens betydelsen för det fyller ut en punkt i hjärtat på dig som verkligen verkligen verkligen gör så ont att du nästan spricker.

Så säg aldrig något till mig som jag inte redan vet.
Jag har mött helvetets alla portar, Och ärligtalat så vill jag inte att någon ska möta dom.


 

Man är inte i chokk längre, man är i en sån otrolig saknad. Man saknar honom så fruktansvärt mycket så man nästan vill spy. Bara få hålla i honom, knosa honom hårt intill mig och bara få pussa på hans varma leena kind.
Röra honom och bara få se honom lee.

Så onödigt, så himla orättvist!

 

Kvällarna är värst, jag har haft en bra dag idag. Men såfort man kommer hem och barnen har somnat kommer allt tillbaka som en smäll på käften, allt man byggt upp under dagen raseras på kvällarna.

Längtan efter en bebis gör mig galen, det var ju det vi väntat på. Vi fick det också, men en liten stund. :(
Våran tur kanske kommer igen, eller inte ? . Vem vet, man pendlar hela tiden mellan om man skulle våga
om man skulle orka ? . . . . .

Alla mina barn är plötsligt så stora, Wilma går nu. Och hon behöver snart inte matas längre, jag har liksom haft armarna till att bära ett barn och mata ett barn i snart 4 år. Nu behöver jag snart inte det heller. Känns som att jag ska explodera, så jävla förbannad på livet! .

Tack o Hej.

 

Älskade älskade ängel.