Brand.

 
Jag fick hålla dig inatt, först död sedan levande. . . .

Vi var på förlossningen där vi fick dig, men ut kommer du utan andning och du blir dödsförklarad på plats.
Jag och Kim går in i det rummet där vi ska säga hej då till dig i, När jag kollar på dig börjar du helt
plötsligt hosta och din blågråa färg blir till rosenröd. Din bröstkorg går upp och ner "OCH DU ANDAS"
du andade och jag skrek på personalen att du andades och jag gick runt med dig i min famn länge länge. .
Tills jag vaknar av att dina syskon gör hyss på nedervåningen! . .

Jag önska bara så att drömmen fortsatte, Var du och hälsade på mig inatt? . .

Denna dagen vill jag bara glömma, jag har flera gånger sagt till både min mamma och syster att det känns som att det ska börja brinna i huset någon gång. Känslan i kroppen gör att jag ryser, Idag inträffade nog den där jävla branden. . .Jag står inne på toaletten för att fixa mig innan vi ska åka till Ikea, plötsligt kommer Vilton in till mig och säger att hela huset brinner upp!. Jag frågar vad han menar och han svarar ja mamma köket!. Jag går in i köket och upptäcker att spisen brinner och spisvantarna samt kökshandukarna står i brand upp mot väggen och upp på fläkten. Jag drar åt mig de brinnande sakerna och försöker så gott jag kan i all panik släcka branden tillsammans med Kim som jag ropat på. Vi fick släckt branden, dock ser jag att jag bränt hela pekfingret samt långfingret. Först var det bara vitt skrynklig hud, Nu är det stoora blåsor och ömt.
Är så glad över att det gick så bra som det gjorde, och att vi var vakna när det började brinna annars hade det slutat hur som helst. Samtidigt som jag börjar bli riktigt rädd för mig själv då allt jag känner och berättar för min mamma och syster och Kim inträffar. .
Samma var ju när Villem levde, jag kände hela tiden att jag saknade något, att jag letade efter något och jag hade den där jobbiga känslan i magen. När Villem gick bort fick jag den känslan igen och antar att jag borde förstått, Jag gick aldrig och tog upp Villem på morgonen om Kim var hemma och kunde ta upp honom efter nattsömnen, när Kim var ute på jobb väntade jag oftast tills jag hörde honom vakna först då kunde jag plocka upp honom. .Som att jag undermedvetet kände på mig att något skulle hända.

Nej inatt vet jag inte hur jag kommer sova, då hela kroppen är orolig :( Usch! .

Jag älskar min fina familj och våran egna lilla ängel <3


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0